tilda

Okej nu får jag sluta, jag ger mig själv psykiska problem.  Så här kan vi bara inte ha det! Allt kretsar faktiskt inte runt dig, se dig själv genom mina ögon. Hade du tänkt att du skulle bestämma såna saker åt mig redan nu? Visst, hade vi kommit längre hade jag skippat såna saker som jag ska göra imorgon (senare idag), det hade varit en självklarhet även om vi inte hade varit självklart. Men nu känns det så fel, måste vi skynda oss? Missar vi något annars? Vad? Troligen inte, jag ser inte vad i så fall.




~ Back to normal I guess.