4 Maj -08

Hm...
Jag har funderat lite nu och börjat bli lite fundersam. Utav vilken jävla anledning heter boken "Bitterfitta"?! Bara det är ju så jävla idiotiskt! Hon är inte bitterfittig bara en vanlig, fungerande kvinna! Inte fan är man bitterfitta bara för att man kan tänka, jämnfört mot alla andra (de flesta av dem män) på denna jord som inte gör något för att hjälpa jämnställdheten. Fy fan att ens kalla boken bitterfitta för det, idiotiskt... Allt annat med boken älskar jag, mer eller mindre, men just det jävla namnet är ju kvinnoförnedrande! Så fort man tycker att världen borde vara jämnställd så är man en bitterfitta?! Att någon ens får för sig det...


Aja, ville bara få ur mig lite...


3 Maj -08

Så...
Nu var "Bitterfittan" boken slutläst.
De sista sidorna läste jag klart på vägen mellan Markaryd till Göteborg idag. Jag saknar den redan. Vet inte vad jag ska säga men jag är glad att jag läste den. Full av feministiska argument och jag kände att jag behövde det och vet att det ligger i mitt intresse. Börjar jag nu igen gnälla om flera kvinnor och män gör, mot jämnställdigheten, så är jag tillbaka där jag började. Jag hoppas verkligen att jag inte börjar gnälla, jag vill inte. Vill bara eva efter det istället. Det är det enda jag vet, men det räcker.

Joyce Carol Oates skrev en gång:
"Sanningen är önskan; vi vill tro ;
det som vi vill tro kallar vi för sanning.
Och när kärleken kommer in i bilden tappar vi bort sanningen."

Jag håller med totalt om det. Kvinnor som lever i missär hemma tänker kanske lite så? "Det är inte hans fel att han slog mig några gånger, han har ju så mycket på jobbet nu. Jag  provicerade honom, det vet jag. Hur kunde jag vara så dum? Fan ta mig!"

Martha Wainright - Bloddy Mother Fucking Asshole
"I will not pretend
I will not put on a smile
I will not say I'm all right for you
When all i wanted was to be good
To do everything in truth
to do everything in truth

You bloddy mother fucking asshole
Oh, you bloddy mother fucking asshole
Oh, you bloddy mother fucking asshole"


Sen är det här med födelsedagar. Födelsedagar synliggör hur ojämnställdheten i en familj. Vad händer när mannen fyller år? Jo, kvinnan har skickar ut inbjudningskort till födelsefesten, städar hemmet, köper presenter, handlar och lagar maten. Vad händer när kvinnan fyller år? Jo, kvinnan skickar ut inbjudningskort till födelsedagsfesten, städar hemmet, handlar och lagar maten. Ser ni någon skillnad? Ja, köper presenterna? Vissa män gör det inte och frågar man dem varför så säger dem bara lätt "Hon sa att hon inte önskar något och att det inte är så nödvändigt.". Men vad är det för jävla svar? Klart som fan att hon ska ha något iallafall, hon blir glad av det, de vet ju alla. Vem har inte haft en morsa som sagt att hon inte vill ha något speciellt i födelsedagspresent och sedan blivit jätte glad när man kommer med något man själv gjort, i typ 1:an? Mannen däremot vill alltid ha något, strävar alltid högre och är aldrig mättaad på saker. Visst, dem säger det inte rakt ut men hur dum får man vara? Kvinnor måste lära känna sitt värde mer, så som de flesta män gör. Okej, inte överdrivet som andra män men se sitt värde är ju viktigt. Ditt värde är högt och din själ likaså. Låt inte någon trampa på det och smuttsa ner dig. Stå rakt upp och säg vad du vill ha och göra. Sen om det blir så det är ju en annan sak, alla andra har ju tankar och känslor också. Varför tror ni män tjänar mer än kvinnor i genomsnitt? Om man har en ide så måste man ju ut med den, ha den inte för dig hos länge utan dela med dig innan du börjar tveka på dig själv. Gå bara till chefen och säg din ide, få ur dig det. Hur farligt kan det vara? Troligen får du ju inte sparken för att du är lite kreaktiv, nej nej. Tvärtom, chefen ser ju att du kan mer och kanske får du möjligheten till fler jobb?

- Morgondagen, om den kommer, är den kvinnornas och framförallt skapad av kvinnorna.

Tack Maria Sveland för din insperation från boken BitterFittan.

Over and out.

27 April -08

Feminist - Javisst ?
eller..?

  • En rapport från socialstyrelsen visar att när kvinnor blir sjuka är risken att äktenskapet spricker mycket större än när männen är sjuka.
    Kvinnor som får livmodercancer råkar dubbelt så ofta ut för skilsmässa jämfört med friska kvinnor. För män med prostatacancer däremot så löpte de mindre risk än friska män att gå igenom en skilsmässa.
  • Det är fler kvinnor än män som donerar sina organ, men det är fler män än kvinnor som ta emot organ. Detta faktum var så nedslående att en forskare i socialmedicin ska undersöka om det handlar om någon slags könsdiskriminering att män får dyrare medicin än kvinnor.
  • En sociologisk undersök visade att gifta kvinnor lider av större psykisk ohälsa än ogifta kvinnor. Men för männen var det tvärtom: den psykiska ohälsan var större hos ogifta män än hos gifta.
    - Äktenskapet gynnar män och missgynnar Kvinnor.
Det här är sorgligt, men att bli mamma verkar vara ett av de svåraste jämställdhetsprojekten men endå ett av de viktigaste. Det verkar helt enkelt som om det är för svårt att kämpa emot både en biologisk ojämlikhet och en ännu tyngre social och kulturell ojämlikhet. Allt är inlindat i en längtan och en kärlek till barnet som är större och starkare än något annat man kan uppleva.
Om man dessutom ser på världen med feministiska glasögon gör det ännu mer ont. Det är som i filmen Matrix - när du valt sanningspillret och vaknar upp ur din kokong till en mycket fulare värld än sömnens, finns det ingen återvänd.
När du vaknar upp ur sömnen och ser verkligheten som den är då är det många som skyller på feminismen. De vänder alltihop och menar att det är feminsmens visioner som skapar för höga, motstridiga krav som stressar sönder dubbelarbetande kvinnor. Att allt var så mycket lättare när de var hemmafruar utan krav på egna karriärer. När moderskapet och ett välstädat hem var en kvinnas självförverkligande. Idag dubbelarbetar de flesta kvinnor både utanför och innanför hemmet. Men om vi levde jämställt och männen tog ett lika stort ansvar för barn och hushåll skulle kvinnor inte vara så sönderstressade. Och om man ser feminsimen som en motsåndsrörelse och den enda vägen till en eventuell befrielse kanske man måste acceptera svårigheterna?
För det gör nästan alltid ont att göra motstånd.
Ändå är det så tydligt uppgjort sen årtusenden tillbaka att det är mammorna som ska ha och oftast har en förstahandsrelation till barnet. Pappornas eventuella närvaro är fortfarande mer som en bonus som vi ska förväntas vara tacksamma över. Och de flesta papporna lapar stolt i sig tacksamheten, men vetenskapen att de snart ska börja jobba heltid igen. Förvissade och försäkrade om att den i snitt två månader långa pappaledigheten bara är ett pikant gästspel.*
Kanske är det synen på mäns pappaledighet som "enastående bedrift" som gör mig mest bitterfittig? Eftersom mammaledigheten tas för given.

Är barn kvinnors ansvar?
Barn och karriär är inte en bra kombination.
Väljer du att inte skaffa barn, är du egoistisk.
Och ju mer egoistiska vi kvinnor blivit, desto mer käpprätt snubblar sammhället utför. Det är som om samhället skyller allt på kvinnor och som motståndsrörelse mot feminsimen målas det upp skräckbild efter skräckbild om vad som händer om inte kvinnor tar hand om "kvinnojobben". Om alla kvinnor satsar på den egoistiska karriären istället för på att skaffa barn kommer snart alla pensionärerna, som kommer färga gatorna gråa och att det dessutom inte finns för få skattebetalare som kunde försörja dem, sänkas i ålder och människor skulle dö snabbare och värre. Liksom gå tillbaka i tiden.

24 April

Hoppsan! Visst glömt bort bloggen mer eller mindre^^
Aja, antar att ingen dött av det.

Börjat läsa en bok (wooho) vid namn "BitterFitta", haha... Faller mig precis rätt in i smaken bortsätt från att den känns lite utdragen. Känner mig ganska påverkad av den och ser vardagen mer feministiskt än vanligt vilket kan göra vissa lite små putt. Jag håller med precis om vad dem tar upp i boken, vad är kristendomen för religion? Inte konstigt att världen är så mansdominerad när vi även nu tycker det var helt okej att Jungfru Maria blev våldtagen ca.30år f.kr. Fast självfallet heter det ju inte våldtagen i bibeln utan att gud befruktade henne. Men att vi sedan skapar en religion genom det där barnet är ju helt sanslöst!
Kvinnor gillar äldre män och Män gillar yngre kvinnor, eller? Det är kanske bara det vi är uppväxtra och vana vid? Tillbaka till kristendommen, Josef (Jesus mänskliga far) var mycket äldre än Maria som bara var tonåring när hon blev "gudligt befruktad". Efter att bibeln sedan blev en sån populär bok så lärde sig folk att mannen skulle vara äldre än kvinnan, tror jag. Och de som även tror att Maria blev våldtagen, eller i alla fall hade en aning om det eller att det gick in i huvudet indirekt, lärde sig att det tydligen var helt okej att bara våldta kvinnor. Visst fanns det förakt och fullt med diskriminering innan men jag tror absolut inte att Kristendomen gjorde det bättre. Plus att sådan diskriminering som fanns innan, t.ex. kvinnorna inte hade rösträtt, har förändrats och förbättras och barnen lever upp utan sånna förhållanden. Men kristendomen lever kvar och bibeln kommer alltid läsas och påminna om diskriminieringar.


Hmff, värd en tanke?

RSS 2.0